Nedanstående text är hämtad ur en prästmans anteckningar år 1809 och ger klart besked om, vad man då menade med att vara nykter.

Varje man som vill föra en regelmässig diet i mat och dryck tager sig
följande styrketårar:
Förutsatt att man icke svultit eller törstat den föregående dagen, besväras
man dagligen av slem i halsen, eller s.k tuppar, varför man börjar efter
uppvaknandet med ”tuppsupen”. Den kan tagas på sängen.
En stund därefter och sedan man tagit en liten motion, följer den
uppfriskande ”bäsken”.
Vidare en Klar för att borttaga bäskens eftersmak.
Nu dricker man sitt kaffe, varefter kaffesupen ej förgätes.
Vid frukosten tages aptitsupen, fisksupen och halvan.
Nu inträder arbetstiden, varunder blott fyllehundar supa.
När middagen är serverad , tages aptitsupen och innan man
skiljer sig från smörgåsbordet, ”klacken”.
Därefter under måltiden supen på fisken, halvan och tersen.
På eftermiddagen, sedan man tagit sin middagslur, drickes kaffe, varefter
kaffesupen ej försummas. Den som ej dricker kaffe, är berättigad att
istället för kaffe taga sig en klar.
Därefter följer seran, som näst aptitsupen är den angelägnaste.
Nu har vi tedags, men en sann patriot dricker ej denna utländska dryck,
som dessutom gör magen ”kvalmig”, utan då man sätter sig till
spelbordet, tar man sig istället en spelsup.
Därefter dricks toddy och mellan varje sådan är man berättigad till en
mellanbindare och äro glasen ej allt för stora, drickes tre toddar,
och följaktligen tages också två mellanbindare.
Vid kvällsmåltiden de tre ordinarie måltidssuparna och då man
stiger i sängen bör man ej glömma loppsupen och därmed är nu dagen till ända.
Dessa 21 supar och 3 toddar äro en måttlig mans dagliga diet.
Likväl kan den vid träget och tröttande arbete förstärkas. Man uppfriskar
sig då med styrkesupen. Vad därutöver är, kan möjligen urarta till
rummel och bör därför undvikas.

I ovanstående äro emellertid ej inberäknade:
kyrksupen, tankeställaren, handelssupen och släpsupen.