Eskort av Nis-Expressen denna dag.

Bakgrund: ca 2,5 timmars färd från gränsen in i Serbien ligger staden Nis. Mellan Nis och den Serbiska byn Gracanica går den serbiska motsvarigheten till Swebus. Kruxet är att denna linje åker genom flera Albanska byar, och om inte vi eskorterar de som åker så är risken stor att något händer dem. Därför åker vi med Nis-Expressen med oregelbunda mellanrum för att säkerställa att serber bosatta i serbien kan åka till sina vänner och släktingar i Kosovo. Allt är väldigt hemligt och vi får bara reda på att vi ska delta bara någon dag i förväg. Men när den dagen kommer åker vi upp och möter bussen/bussarna (det varierar) vid någon av de 3 gränsövergångarna. Där söks bussar och passagerare igenom för att kolla att det inte finns något olämoligt med på färden. Därefter åker vi ned till Gracanica i full fart och stannar inte för någon. Vid framkomst till busstationen kontrolleras nya passagerare som ska åka tillbaka till Nis. Det är ett stort säkerhets pådrag med prickskyttar på taken och stridsfordon som pattrullerar området och längs färdvägen. Vår uppgift slutar när vi låter bussarna passera över gränsen och vi vänder om och åker tillbaka till Camp Victoria

Allt gick väl (för det mesta, men resten får jag inte skriva om)